Det här är Karin.
Hon är en pärla.
Nu glänser hon alldeles extra i sin sång. Vi andra står bara stumma och lyssnar.
Beundrar. Hur kan någon vara så lik och sjunga så identiskt som i tisdags?
Glimten i ögat, melodin som en fors mellan hennes läppar. Så lätt som en vind i en Lind.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar