Vilken inspirerande övning vi hade igår !
Tack Sofia för kanonarr på Ex...oj, nu höll jag på att skriva namnet på låten.
Vilken tät, mäktig körmatta som backar upp denna coola kvinna.
Det kommer att bli kalas.
Tack också mamma Inger som med barnvagnen i högsta hugg, gjorde det möjligt för oss att få hem stämmorna i form av mp3:or på vanligt sätt. Kanonersch, som man brukar säga.
Hoppas allt gick bra för Simon, med lilla Alice igår.
Nu är då augusti till ända och det känns som om månaden flugit fram.
Det som oftast brukar vara en riktigt varm och somrig månad blev istället en rivstart på hösten, känns det som.
Nu har jag dock hört sägas att det skall bli några veckor med riktig "brittsommar", dvs varmt fast det brukar vara höst. Det tackar vi i föreningen:
"bada efter 28 september= en självklarhet" extra för !
Medlemmar, Åsa, Annika, Lena och Gunnar. Nya medlemmar välkomnas varmt. Samkväm den 29 vid kvarsätter. Anmäl er till lenabadar.nu
Kommer inte ihåg vem som skulle hälsa hösten välkommen här på bloggen i september.
Men välkommen iallafall och tack för mig !
Åsa
tisdag 31 augusti 2010
söndag 29 augusti 2010
Den oundvikliga döden
Jag har alltid haft det svårt med döden.
Kan liksom inte ta det till mig.
Kanske beror det på att vi vet så lite om vad som händer sedan.
Jag vet inte.
Det är iallafall lätt för mig att förtränga den.
De senaste åren har jag medvetet kämpat för att få mitt förhållande till döden att bli mer naturligt. Medvetet sjungit på fler begravningar. Tänkt mer på döden och på mina släktingar som gått bort.
Att vi i GLÖD skänker pengar till barncancerfonden ger mig ofta en nyttig tankeställare.
Det är så lätt att bli uppslukad av vardagen och de lyxproblem som många av oss ändå borde kalla dem, så länge vi får vara friska.
Kanske är det som ett resultat av allt detta som jag märker att det är svårare och svårare att bortse från den.
Mina föräldrar blir äldre. Vi blir äldre. Jag ser på barnen och inser att jag inte kommer få vara med dem för alltid. Det som då skär genom kroppen samtidigt som jag är så lycklig att jag får vara deras mamma, är dödsångest, rädsla och ilska samtidigt.
Jag vill, jag vill, jag vill visst det !
Mina tankar blir som en treårings och jag vill lägga mig ner på golvet och sparka och slå. Som om det kunde hjälpa.
På mitt jobb har vi en arbetskamrat i 50-årsålders som har cancer på flera ställen i kroppen. Personen har genomgått många behandlingar men nu verkar det inte finnas så mycker mer som läkarvetenskapen kan göra för honom. Han har blivit ombedd att förbereda för sin egen död.
Hur gör man det ? Hur tacklar man den situationen ?
Han jobbar fortfarande och pratar gärna om sin situation, men är alltid positiv.
Ett försvar säkert, men ändå otroligt beundransvärt.
När man ser reklamen på TV för barncancerfonden. Den där om den tomma 4:e stolen ni vet, molar det sådär i magen igen. Jag vill inte tänka på det.
Men mitt bättre vetande är säker på att det är bra, för då är det lättare att leva i nuet och vara tacksam för att vi får vara med här och nu !
En stor kram till er alla därute om ni så är friska eller sjuka.
Alla behöver vi mer kärlek och omtanke, oavsett situation.
Kan liksom inte ta det till mig.
Kanske beror det på att vi vet så lite om vad som händer sedan.
Jag vet inte.
Det är iallafall lätt för mig att förtränga den.
De senaste åren har jag medvetet kämpat för att få mitt förhållande till döden att bli mer naturligt. Medvetet sjungit på fler begravningar. Tänkt mer på döden och på mina släktingar som gått bort.
Att vi i GLÖD skänker pengar till barncancerfonden ger mig ofta en nyttig tankeställare.
Det är så lätt att bli uppslukad av vardagen och de lyxproblem som många av oss ändå borde kalla dem, så länge vi får vara friska.
Kanske är det som ett resultat av allt detta som jag märker att det är svårare och svårare att bortse från den.
Mina föräldrar blir äldre. Vi blir äldre. Jag ser på barnen och inser att jag inte kommer få vara med dem för alltid. Det som då skär genom kroppen samtidigt som jag är så lycklig att jag får vara deras mamma, är dödsångest, rädsla och ilska samtidigt.
Jag vill, jag vill, jag vill visst det !
Mina tankar blir som en treårings och jag vill lägga mig ner på golvet och sparka och slå. Som om det kunde hjälpa.
På mitt jobb har vi en arbetskamrat i 50-årsålders som har cancer på flera ställen i kroppen. Personen har genomgått många behandlingar men nu verkar det inte finnas så mycker mer som läkarvetenskapen kan göra för honom. Han har blivit ombedd att förbereda för sin egen död.
Hur gör man det ? Hur tacklar man den situationen ?
Han jobbar fortfarande och pratar gärna om sin situation, men är alltid positiv.
Ett försvar säkert, men ändå otroligt beundransvärt.
När man ser reklamen på TV för barncancerfonden. Den där om den tomma 4:e stolen ni vet, molar det sådär i magen igen. Jag vill inte tänka på det.
Men mitt bättre vetande är säker på att det är bra, för då är det lättare att leva i nuet och vara tacksam för att vi får vara med här och nu !
En stor kram till er alla därute om ni så är friska eller sjuka.
Alla behöver vi mer kärlek och omtanke, oavsett situation.
fredag 27 augusti 2010
En härlig sång från min husgud..inna
Åh vad skönt med helg igen !
Det tar verkligen några veckor att komma in i rutinerna igen efter semestern.
Och på måndag är det äntligen dags för övning igen hos Annika.
Hoppas alla kan komma denna gång. Nu har vi planerat och planerat så mycket att vi bara måste få sjunga lite !
Nej nu måste jag förbereda lite för morgondagens firande med tjocka släkten.
Guddagens på er !
torsdag 26 augusti 2010
Grattis söstra mi!
Attans nu hann du före :) Men här kommer Annika och jag iaf, hurra hurra hurra!
Grattis önskar vi och alla glödsystrarna!
onsdag 25 augusti 2010
Ja, må jag leva. Ja, ja må jag leva..
Ja idag (torsdag 26/8) fyller jag 38.
Man blir ju varken yngre eller vackrare (förutom inuti)
så då får man bjuda lite på sig själv, eller hur ?
Hurra för mig !
måndag 23 augusti 2010
En helt vanlig måndag eller ?
Ja, det är frågan.
Den är vanlig såtillvida att det är jobb som vanligt.
Lite trötthet från helgen. (Skulle man vila då eller hur var det ?)
Mycket att göra på jobbet.
Ovanlig på grund av att vi inte har Glödövning ikväll.
Det börjar annars bli riktigt inarbetat med våra måndagsträffar.
Pratade med Annikas Bosse igår och till och med han sade:
Och så är det ju glödövning imorgon.
Är det ? tänkte jag....
Nej, tyvärr gjorde vi ett tvåveckors uppehåll just nu, när vi lade schemat sist.
Varför då ?
Det känns lika tomt som vanligt.
Nu har inte alla varit med på sista övningarna heller så det känns inte riktigt ok.
Nästa övning är den 30/8 hos Annika, glöm inte att boka in det !!!!
Nej nu skall jag ladda för mitt livs första fotbollsmatch på Eyrava...förlåt Behrn Arena. Ja, jag skall såklart inte spela. Hur skulle det se ut ? Ha, ha
Vem är den där ankstjärtade skapelsen i AIK ?
Nej, då skulle jag nog bli nedslagen av Black-Army illa kvickt.
Jag och sonen skall gå på ÖSK-AIK.
Ha det och krya på er alla mer eller mindre sjuka indivier :)
Den är vanlig såtillvida att det är jobb som vanligt.
Lite trötthet från helgen. (Skulle man vila då eller hur var det ?)
Mycket att göra på jobbet.
Ovanlig på grund av att vi inte har Glödövning ikväll.
Det börjar annars bli riktigt inarbetat med våra måndagsträffar.
Pratade med Annikas Bosse igår och till och med han sade:
Och så är det ju glödövning imorgon.
Är det ? tänkte jag....
Nej, tyvärr gjorde vi ett tvåveckors uppehåll just nu, när vi lade schemat sist.
Varför då ?
Det känns lika tomt som vanligt.
Nu har inte alla varit med på sista övningarna heller så det känns inte riktigt ok.
Nästa övning är den 30/8 hos Annika, glöm inte att boka in det !!!!
Nej nu skall jag ladda för mitt livs första fotbollsmatch på Eyrava...förlåt Behrn Arena. Ja, jag skall såklart inte spela. Hur skulle det se ut ? Ha, ha
Vem är den där ankstjärtade skapelsen i AIK ?
Nej, då skulle jag nog bli nedslagen av Black-Army illa kvickt.
Jag och sonen skall gå på ÖSK-AIK.
Ha det och krya på er alla mer eller mindre sjuka indivier :)
lördag 21 augusti 2010
Ont i magen eller spik i foten ?
Vad skönt det är när man är sådär genomkörd i kroppen som efter ett rejält träningspass, eller som idag, efter lite hederlig grävning av grus och sten.
Ja, jag tycker faktiskt det är härligt.
Det är en så naturlig trötthet som gör att man sover gott och blir starkare inifrån och ut, på nå´t underligt sätt.
Men jag längtar lite efter ont i magen också.
Har hon fått spel eller, undrar kanske ni ?
Nej, det har jag inte.
Jag längtar efter sådant där magont som man får efter att ha skrattat länge, länge.
Ni vet när man kommer in i ett så´nt där skrattstim så det nästan är omöjligt att sluta.
Det är bland det bästa jag vet.
Ofta är det framåt nattkröken, och i en kombination av trötthet och glädje som det sker. Nu var det ett tag sedan det inträffade, men vem vet, den 11:e kan det hända igen :)
Ja, jag tycker faktiskt det är härligt.
Det är en så naturlig trötthet som gör att man sover gott och blir starkare inifrån och ut, på nå´t underligt sätt.
Men jag längtar lite efter ont i magen också.
Har hon fått spel eller, undrar kanske ni ?
Nej, det har jag inte.
Jag längtar efter sådant där magont som man får efter att ha skrattat länge, länge.
Ni vet när man kommer in i ett så´nt där skrattstim så det nästan är omöjligt att sluta.
Det är bland det bästa jag vet.
Ofta är det framåt nattkröken, och i en kombination av trötthet och glädje som det sker. Nu var det ett tag sedan det inträffade, men vem vet, den 11:e kan det hända igen :)
fredag 20 augusti 2010
torsdag 19 augusti 2010
Rädda mig...
Nu har vi inte haft ett framträdande på länge.
Mycket på grund av att det precis varit semestertider men också för att vi försökt vara kloka och dra ner på tempot lite.
Vi har ju en alldeles färsk liten Glödbebis och 2 till bebisar på gång i oktober.
Det är viktigt att alla känner att det funkar att vara med.
Sedan vet jag ju att vi håller på och repar till nya showen nästa år....men...
Jag kan inte hjälpa det.
JAG SAKNAR ATT GE KONSERT !
Jag saknar anspänningen innan och under och den lyckliga avspänningen efteråt.
Jag saknar att åka ihop till konserten och skratta i bilarna.
Jag saknar att göra sig iordning tillsammans med världen roligaste brudar.
Jag saknar peppet innan. Ringen och guldtrådarna.
Jag saknar publikkontakten.
Jag saknar våra sånger.
Jag saknar bandet.
Jag saknar att samla in pengarna efteråt och prata med publiken.
Jag saknar känslan av att stolt undra hur mycket vi fått in till barncancerfonden denna gång.
Jag saknar att åka någonstans allihop och äta efteråt.
Ja, jag saknar till och med att rodda efteråt.
Nästa förfrågan kan vi väl ta, snälla alla !!!
onsdag 18 augusti 2010
Grattis, grattis Anna-Malin !
Idag fyller allas våran solstråle Anna-Malin 35 år.
Uj, uj, uj vad treeevligt !
Man kan riktigt höra henne säga "vad trevligt" om man blundar en stund.
Just nu ser hon såklart fram mot den lilla bebben som skall komma i oktober.
Och det gör alla vi andra också ! Ett stort grattis Anna-Malin !
Hurra, hurra, hurra, hurra !
tisdag 17 augusti 2010
Läxförhör hos Anna !
Igår var det åter dags att träffas.
Hela gänget (utom Karin P -vi saknade dig)möttes hos Anna.
Vi har övat länge på just måndagar och det är ibland ett rätt trött gäng som ses framåt kvällningen.
Igår var dock läget annorlunda. Alla verkade vara på ett piggt och kanske lite pirrigt humör. Det var nämligen dags för läxförhör !
Men det låter mycket allvarligare än det var. Vi hade fått i hemuppgift att fundera på en hel del frågor som Lena (en av våra kommunikatörer/skribenter i gruppen) tagit fram.
Detta ligger till grund för vår nya show och vi vill verkligen att alla skall känna sig delaktiga för att det skall bli så bra som möjligt.
Det pratades scenografi, koreografi och geografi. Färger, paljetter, känslor och publikkontakt. Allt skall vara planerat i minsta detalj. Även om vi har premiären långt framför oss så är det roligt att se hur nummer efter nummer i showen växer fram. Vi har en låååång väg att gå innan det är klart, men det kommer att bli skitkul.
Det är ett som är säkert !
söndag 15 augusti 2010
Snälla Jeanette, tack så mycket för grisarna !!!
Nu skall ni få höra vilken konstig dröm jag hade härom natten.
Jag drömde att jag och Dan skulle gifta om oss i Svennevads kyrka.
Tio minuter innan vigseln skulle börja hade jag fortfarande inte gjort iordning håret, men jag var inte särskillt stressad över det.
Tydligen bodde jag, Dan och barnen över hos mina föräldrar i Svennevad, för jag stod i en ny brudklänning på undervåningen när ett spännande ekipage kom inkörande på gården.
Det var Melker, Jeanette och barnen som kom körande i sin bil med en stor kärra bakom.
Kärran var öppen så man såg in. Därpå flaket stod tio av de största grisar jag någonsin sett. Grisarna log och grymtade med sina stora lortiga trynen.
Jeanette körde bilen, glatt tutandes runt, runt på min mammas och pappas gräsmatta så det blev stora leriga spår.
Jag blev jätteglad och sprang ut i brudklänning och allt för att tacka så mycket.
Åh, jag som alltid velat ha grisar, sade jag.
När jag var liten lekte jag att jag var Emil och då hade jag en låtsasgris som var griseknoen. Sedan dess har jag alltid velat ha grisar, förklarade jag för Jeanette.
I glädjen över mina nya grisvänner hade jag glömt leran och framsidan av den vita klänningen blev full av bruna, kladdiga fläckar.
Mamma, det gör inget att håret inte är så fint men jag vill iallafall inte ha lera på klänningen när jag gifter mig, sade jag besviket.
Och mammaMedin, kom snabbt till undsättning med en stor våt handduk som hon började torka av klänningen med.
Sedan vaknade jag :)
Hur skall man tolka detta ?
Man kan ju konstatera att ni är med mig både dag och natt, kära glödare. Ha, ha
Jag drömde att jag och Dan skulle gifta om oss i Svennevads kyrka.
Tio minuter innan vigseln skulle börja hade jag fortfarande inte gjort iordning håret, men jag var inte särskillt stressad över det.
Tydligen bodde jag, Dan och barnen över hos mina föräldrar i Svennevad, för jag stod i en ny brudklänning på undervåningen när ett spännande ekipage kom inkörande på gården.
Det var Melker, Jeanette och barnen som kom körande i sin bil med en stor kärra bakom.
Kärran var öppen så man såg in. Därpå flaket stod tio av de största grisar jag någonsin sett. Grisarna log och grymtade med sina stora lortiga trynen.
Jeanette körde bilen, glatt tutandes runt, runt på min mammas och pappas gräsmatta så det blev stora leriga spår.
Jag blev jätteglad och sprang ut i brudklänning och allt för att tacka så mycket.
Åh, jag som alltid velat ha grisar, sade jag.
När jag var liten lekte jag att jag var Emil och då hade jag en låtsasgris som var griseknoen. Sedan dess har jag alltid velat ha grisar, förklarade jag för Jeanette.
I glädjen över mina nya grisvänner hade jag glömt leran och framsidan av den vita klänningen blev full av bruna, kladdiga fläckar.
Mamma, det gör inget att håret inte är så fint men jag vill iallafall inte ha lera på klänningen när jag gifter mig, sade jag besviket.
Och mammaMedin, kom snabbt till undsättning med en stor våt handduk som hon började torka av klänningen med.
Sedan vaknade jag :)
Hur skall man tolka detta ?
Man kan ju konstatera att ni är med mig både dag och natt, kära glödare. Ha, ha
torsdag 12 augusti 2010
onsdag 11 augusti 2010
Ja må han leva, ja må han leva !!!
Dagens födelsedagsbarn är Anders, basisten i vårt band.
Han ville inte vara med på bild men....
Jag hittade en bild på honom i mina gömmor och...
..en bild till :) Grattis Anders !
Han ville inte vara med på bild men....
Jag hittade en bild på honom i mina gömmor och...
..en bild till :) Grattis Anders !
Vi är på gång, vi är laddade, vi är tända !
Tala för dig själv, hade jag kanske sagt om någon slängt ovanstående rubrik i ögonen på mig tidigare under sommaren.
Men det var innan övningen hos Karin i söndags.
Tänk vad lite struktur kan göra.
Det är naturligtvis planerna inför nya showen, jag pratar om.
Vi har alla fått hemuppgifter att göra till nästa övning.
Det skall bli mycket kul att se vad alla fått fram när vi ses igen.
Eftersom vi är 11 olika kreativa individer kommer alla säkert med vinklingar och idéer som sammanfogat blir en mycket bra blandning.
Tyvärr kan jag inte avslöja vad nya temat är, för er som sitter därhemma i i stugorna och undrar. Ni får vackert vänta tills vi börjar vår massiva marknadsföringsinsats under våren 2011.
Men jag har däremot tänkt ge några små ledtrådar/informationsfragment i bloggen under augusti månad. Den som följer bloggen får se.
1:a ledtråden - Det har aldrig har satts upp en likadan show tidigare, i hela världen.
måndag 9 augusti 2010
Sensommarträff hos Karin
Igår träffades vi för första gången på flera veckor.
Det var Karin S (även kallad Karin med garage, men det är en annan historia)
som hade bakat och fejat för att ta emot oss i villan i Kumla.
Vi sjöng faktiskt ingenting denna gång. Något som är mycket ovanligt.
Istället passade vi på att göra detaljerade planer för den kommande hösten och sätta lite deadlines för olika arbetsuppgifter som vi har framför oss.
Årets första Glödbebis, av 3 som kommer detta år, var med.
Det är vår musikaliska ledare Sofia som har fått en liten majprinsessa, Alice.
Vi turades om att bära den lilla och nynna små sånger för att hjälpa henne till ro.
Det var så roligt att återse varann igen, men vi saknade 3 solstrålar.
Maria, Malin och Anna-Malin kunde tyvärr inte komma denna gång. Är vi inte alla är inte samma magi där, så är det bara !
Det var Karin S (även kallad Karin med garage, men det är en annan historia)
som hade bakat och fejat för att ta emot oss i villan i Kumla.
Vi sjöng faktiskt ingenting denna gång. Något som är mycket ovanligt.
Istället passade vi på att göra detaljerade planer för den kommande hösten och sätta lite deadlines för olika arbetsuppgifter som vi har framför oss.
Årets första Glödbebis, av 3 som kommer detta år, var med.
Det är vår musikaliska ledare Sofia som har fått en liten majprinsessa, Alice.
Vi turades om att bära den lilla och nynna små sånger för att hjälpa henne till ro.
Det var så roligt att återse varann igen, men vi saknade 3 solstrålar.
Maria, Malin och Anna-Malin kunde tyvärr inte komma denna gång. Är vi inte alla är inte samma magi där, så är det bara !
lördag 7 augusti 2010
Lördag kväll...
..och tyst i huset. Efter en låååång resdag är vi äntligen hemma igen.
Huset står kvar, ett garageskelett står också där. Gräset är jättelångt, men vad gör det.
Det är så oändligt skönt att känna Vallerstajord under fötterna.
"Äj vi i sveje nu ?" undrade Oscar när planet hade landat och vi satt i bilen på väg hem från Skavsta.
"Ja, nu är vi i Sverige, svarade vi."
"Söönt. Jag vill inte vaja i Pajis mer nu, det jäckej." konstaterade han bestämt.
Barn är så himla sköna. Raka, ärliga och enkla. Kanske är det en av anledningarna till varför kärleken till dem är så stor. För att man får den så okonstlat, äkta tillbaka ?
Imorgon är det första glödövningen efter semesteruppehållet.
Det skall bli galet kul.
Sov sött alla mina systersuggor så ses vi imorgon !
Kram från svinet
Huset står kvar, ett garageskelett står också där. Gräset är jättelångt, men vad gör det.
Det är så oändligt skönt att känna Vallerstajord under fötterna.
"Äj vi i sveje nu ?" undrade Oscar när planet hade landat och vi satt i bilen på väg hem från Skavsta.
"Ja, nu är vi i Sverige, svarade vi."
"Söönt. Jag vill inte vaja i Pajis mer nu, det jäckej." konstaterade han bestämt.
Barn är så himla sköna. Raka, ärliga och enkla. Kanske är det en av anledningarna till varför kärleken till dem är så stor. För att man får den så okonstlat, äkta tillbaka ?
Imorgon är det första glödövningen efter semesteruppehållet.
Det skall bli galet kul.
Sov sött alla mina systersuggor så ses vi imorgon !
Kram från svinet
torsdag 5 augusti 2010
Fisförnäma damer, slempaddor eller gamla suggor !
Har ni tänkt på att det är så olika stämning i olika sällskap. I vissa kan det vara väldigt formellt och stelt.
I andra samlingar är det coolt gäller. Att göra rätt, ha rätt kläder, säga rätt saker är sånt man måste ha koll på. Det är verkligen jobbigt att vara i sådana sällskap. Man känner sig inte som hemma och kan inte slappna av. Helt plötsligt blir saker som normalt är små, stora. Vad ska man säga ? Hur ska man bete sig ?
Så är det verkligen inte hos oss och tack gode Gud för det !
Tänk om jag skulle komma till en glödövning och säga :
Åh, såå trevligt att sees igen, käära ni. Hur haaar ni haft det sedan sist vi träffades? Då tror jag glödarna skull tro att jag börjar bli sjuk eller har ätit något olämpligt.
Nej, i vårt sällskap törs jag säga att alla känner att de är lika viktiga, en i gänget och älskade av de andra. Jag tror att alla verkligen törs slappna av och vara sig själva fullt ut. Det är oerhört berikande och uppbyggande. Det är också en av byggstenarna till att vi har så kul att det till och med syns när vi uppträder. Mycket värdefullt.
Jag skulle lätt kunna komma till en övning med orden :
Tjena era gamla slempaddor !
Hur är läget era gamla suggor ?
Utan att någon skulle ta illa vid sig eller förundras. Jag menar, ni känner ju mig, eller hur ? :)
Nu brukar jag kanske inte säga just så,
men det är principen jag är ute efter. Ni får helt enkelt se vad jag äntrar rummet med för kommentar på söndag.
Om jag lyckas komma loss för övningen hos Karin med garage, det vill säga !
kramar från en Åsa med lite hemlängtan och snart ett garage
I andra samlingar är det coolt gäller. Att göra rätt, ha rätt kläder, säga rätt saker är sånt man måste ha koll på. Det är verkligen jobbigt att vara i sådana sällskap. Man känner sig inte som hemma och kan inte slappna av. Helt plötsligt blir saker som normalt är små, stora. Vad ska man säga ? Hur ska man bete sig ?
Så är det verkligen inte hos oss och tack gode Gud för det !
Tänk om jag skulle komma till en glödövning och säga :
Åh, såå trevligt att sees igen, käära ni. Hur haaar ni haft det sedan sist vi träffades? Då tror jag glödarna skull tro att jag börjar bli sjuk eller har ätit något olämpligt.
Nej, i vårt sällskap törs jag säga att alla känner att de är lika viktiga, en i gänget och älskade av de andra. Jag tror att alla verkligen törs slappna av och vara sig själva fullt ut. Det är oerhört berikande och uppbyggande. Det är också en av byggstenarna till att vi har så kul att det till och med syns när vi uppträder. Mycket värdefullt.
Jag skulle lätt kunna komma till en övning med orden :
Tjena era gamla slempaddor !
Hur är läget era gamla suggor ?
Utan att någon skulle ta illa vid sig eller förundras. Jag menar, ni känner ju mig, eller hur ? :)
Nu brukar jag kanske inte säga just så,
men det är principen jag är ute efter. Ni får helt enkelt se vad jag äntrar rummet med för kommentar på söndag.
Om jag lyckas komma loss för övningen hos Karin med garage, det vill säga !
kramar från en Åsa med lite hemlängtan och snart ett garage
tisdag 3 augusti 2010
Inspiration och trötta fötter...
Folk får säga vad de vill om Disney men att underhålla är de proffs på. Barnen gapar av förundran och vuxna blir som barn på nytt och hänförs de också. Det är som om en sagobok fylld av färger, former, glitter och magi öppnar sig framför oss. Jag känner direkt att härifrån kan man hämta massor av inspiration. Nya fräscha intryck flödar in. Det riktigt bubblar och kokar. En seg glittrande rosa massa som sakta blandas. Som virvlande såpbubblor kommer de sedan, de sprakande nya ideeerna till nya showen. Tur bara att man inte tar in alla intryck med fötterna....he, he
söndag 1 augusti 2010
Hej augusti eller skall jag skriva bonjour aout !
Ja, nu har min månad börjat ! Jag har alltid tyckt att augusti är min månad eftersom jag fyller i denna härliga sensommartid. Och så har det blivit min tur att sköta Glödbloggen. Jättekul! Jag befinner mig i denna stund i Paris ! Ja det är faktiskt sant. Hela familjen tillbringar sista semesterveckan här. Eftersom jag läst franska i 6 år och alltid drömt om att åka hit, så känns det helt fantastisk. Lite lurigare blir det att blogga flitigt men jag skall göra vad jag kan. Idag har vi gjort riktigt turistiga saker som att åka en 2-våningsbusstur på 2 timmar runt staden. Det var lyckat eftersom man såg jättebra. Det är förunderligt vackert här. Tur att vi var förutseende och köpte lite frukt och "pips" som Oscar kallar chipsen. Nu blir det liggläge Och kraftsamling inför Disneyland imorgon. Kramar från Åsa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
