Nu är ju det här verkligen inte en träningsblogg...
...men låt mig ändå berätta om denna aftons begivelse.
Efter att ha låtit bli att träna i ca 3 år, så har nu så smått lusten smygit sig på igen. Det tränas hejvilt runtomkring, Åsa har en utmaning, Malin löper runt som bara den, Nettan tränar sin mage, sin rumpa och sina lår. Ja, så när Nettan hörde av sig i går kväll och ville ha med mig på träning ikväll så var ju svaret givet.
Sagt och gjort, jag pallrar mig iväg till träningslokalen (lååångt ut på landet, för man vill ju stödja lokala småföretagare), möter upp Karin S som också fått påhejning att komma. Väl på plats så är passet inställt! För få deltagare!
Bara att vända hem.
Och det är nu jag kunde gå på om hur jobbigt och onödig den här kvällen var, men ska istället rada upp allt som var positivt med denna biltur:
* Jag fick en timmes tid med mig själv i bilen, helt ensam.
* Jag lyssnade igenom Bo Kaspers senaste platta, drabbades av nostalgi blandat med inspiration.
* Jag ringde en gammal vän som jag inte pratat med på länge.
* Jag fick träffa Karin S en stund, och fick veta ungefär hur mycket pengar GLÖD har samlat in till barncancerfonden på årets julkonserter. Och tro mig, det är en glädje att vara GLÖDare när man får höra dessa siffror!
Så det här med tränandet lägger jag på is, åtminstone till nästa år :)