onsdag 19 maj 2010

Lyckans minut...

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnista och jorden är varm
och himmelen utan en prick ?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag vad bär jag för namn ?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn ?


Jag lever, jag lever. På jorden jag står.
Var har jag varit förut ?
Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.

1 kommentar:

  1. Vilka underbara ord! Fick mig att gråta lite grann.
    Sant som det är skrivet-1

    SvaraRadera