En alldeles vanlig dag

..finns det något bättre?

En helt vanlig dag med helt vanliga vardagsbestyr, eller möjligen en helt vanlig helgdag, med alldeles vanliga helghändelser...
Det är så lätt hänt att man tar det där alldeles vanliga för givet, och till och med blir lite gnällig..
Det är inte varje dag man uppskattar det vanliga..
Att tvingas vakna och ta sig ur sängen på tok för tidigt, se till att alla får på sig kläder, får i sig frukost, får med sig det som ska med såsom jympakläder, matlådor, varm oboy, plastfickan till veckobrevet, gummistövlar etc etc..
Vidare ska alla pytsas ut till rätt ställe i rätt tid, och själv ska man ta sig dit man ska med rätt klädesplagg på rätt kroppsdel och utan all-branflingor mellan tänderna.
(Puuuhhh... det var dagens första etapp. :) ...och har man medvind så fortsätter det ungefär sådär...utan överraskningar)

En dag förra veckan (jag låg fö. på golvet och pluggade, på kuddar med ett paket fryst köttfärs på ländryggen för att stävja en lynnig disk ..det torde göra susen, sa min rygg-guru) ringde telefonen, det var dagisfröken som meddelade att yngste sonen dykt ner i betonggolvet med huvudet före från en våningssäng, och nu var vimsig..
Det blev en fartfylld färd till akuten, och på akuten en lång väntan och en del undersökningar innan vi fick åka hem igen.(fantastisk personal, och ett fantastiskt bemötande!!) Det gick bra, lilla huvudknoppen klarade sig utan hjärnskakning och våningssängen är numera 30cm hög.
Men oj vad man hinner tänka, omvärdera, uppskatta.., när man på riktigt förstår att det som inte får, bör, ska hända faktiskt kan hända.

Ta inte varandra och vardagen för given, uppskatta och ta vara på!!!

En uppmaning från mig som bloggar i oktober, Jeanette