Surt, sa räven.

Ett blogginlägg om dagen ska det bli! Ropade jag segervisst när min bloggarmånad september närmade sig.
...det får jag surt äta upp nu....

Igår skulle jag blogga efter jobbet var det tänkt, ...eftersom vi inte har någon hemdator längre så smög jag in i personlarummet som i vanliga fall är öde klockan halv åtta på kvällen. Men icke denna kväll! Ett sllskap av damer och herrar hade belamrat det lilla rummet i någon slags samtals-cirkel. Det var böcker uppslagna och kaffet flödade och stolen till databordet var upptagen.
Då var det inte läge att klämma sig in och "ursäkta, jag ska bara blogga lite här...".

Nåväl! På söndag är det julövning hemma hos mig! Åh vad jag längtar!
Tyvärr så har vi några sjuklingar i gänget, men jag hoppas att de "piggar på sig" (som ett barn i familjen brukar säga) så att vi blir så många som möjligt.

Snart väntar den dagliga cykelturen hem. Härom dagen håll jag på att krocka med en räv i det halvskumma kvällsljuset. Haha! Vi blev lika rädda båda två!
Och inte hann jag fånga den heller. Den gled ur näven, som man säger...

Hej svejs!