Så är man då på väg hem efter knappt tre veckor på ett vindbitet Smögen. Hem för att ta emot äldsta sonen som kommer hem imorgon, med stukad fot från en fjällvecka med scouterna.
Hem till katten, och, mysa och gosa.
Hem till tvätt och dammråttor.
Hem till sjukan. Måste säga att jag är så j.....a trött på detta skitbesvärliga underede som aldrig verkar ge upp.
Hem till jobbet. Ska bli kul!
Hem till 40-årsparty. Jippi!
Som sagt borta bra men hemma bäst!
Maria
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar